Att välja preventivmedel handlar inte bara om att skydda sig mot oönskad graviditet. Det ska också passa just din kropp.
Vill du skydda dig både mot könssjukdomar och graviditet? Funderar du över biverkningar eller är det viktigaste att slippa hålla koll på dagliga klockslag?
Fundera över vad som är viktigt för dig och ta gärna hjälp av oss på ungdomsmottagningen som bollplank.
P-piller innehåller könshormonerna östrogen och gestagen. Tabletterna tas varje dag och ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.
P-ringen är en mjuk genomskinlig plastring som du själv sätter in i slidan och låter sitta i tre veckor i taget. Den innehåller samma hormoner som p-piller men ger en jämnare utsöndring. P-ringen ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.
P-plåstret sätter du själv någonstans på huden och låter sitta i sju dagar. P-plåstret innehåller samma hormoner som p-piller och ger samma skydd mot graviditet. Kroppen får ett jämnare upptag av hormoner eftersom plåstret sitter på plats dygnet runt.
Alla dessa tre metoder kan användas kontinuerligt, det vill säga utan paus för mens om du önskar vara helt blödningsfri. Detta ökar också säkerheten hos preventivmedlet och är helt ofarligt. Ibland kan det komma en blödning ändå fast du hoppat över mensen, det är inte heller farligt men det kan vara bra att ta en paus på några dagar med pillren/ringen/plåstret då så att blödningen upphör.
Gemensamt för minipiller och mellanpiller är att de inte innehåller östrogen. Båda varianterna innehåller hormonet gestagen i olika hög dos. Det är viktigt att minipiller tas vid samma tidpunkt varje dag för att ge ett bra skydd mot graviditet. Mellanpiller har samma glömskemarginal som vanliga p-piller. Både minipiller och mellanpiller passar om du vill undvika östrogen på grund av till exempel ärftlighet för blodpropp eller om du fått högt blodtryck.
Hormonspiralen sätts in i livmodern av läkare eller barnmorska. Spiralen utsöndrar könshormonet gestagen och ger ett mycket säkert skydd mot graviditet. Hormonspiralen finns i tre varianter. Två som byts var femte år med något mindre mängd hormon i den mindre spiralen och en lite mindre som innehåller mindre mängd hormoner och byts var tredje år.
P-staven är en mjuk plaststav som läkare eller barnmorska sätter in under huden på överarmen. P-staven avger en jämn dos av hormonet gestagen och kan sitta i tre år. Den ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.
P-sprutan innehåller en hög dos gestagen som man tar var tredje månad, vanligtvis i skinkan. Den ger ett högt skydd mot graviditet. Det kan dröja upp till ett år efter sista sprutan innan ägglossningen kommer igång igen. Rekommenderas inte till personer under 19 år eftersom den höga hormondosen kan leda till benskörhet när man blir äldre.
Kondomen ger ett bra skydd mot graviditet och könssjukdomar. Det är viktigt att kondomen sitter på under hela samlaget.
Pessaret är ett silikonskydd som du smörjer in med spermiedödande medel och sätter in i slidan innan samlaget. Det finns i två storlekar och kan återanvändas efter att du rengjort det med tvål. Pessar är ett relativt säkert skydd mot graviditet.
Kopparspiralen innehåller inga hormoner och påverkar inte ägglossningen. Den ger ett mycket säkert skydd mot graviditet genom att påverka både spermier och äggcell,och livmoderslemhinna så att ett ägg inte kan fastna och börja växa där. Kan ge rikligare mens och mer mensvärk. Kopparspiralen sätts in av barnmorska eller läkare.
Akut p-piller, så kallat dagen efter-piller, kan skydda mot graviditet genom att hämma eller skjuta upp ägglossningen. Det finns två sorter. Det ena ska tas senast tre dygn efter samlaget och det andra senast efter fem dygn. Det är bra att ta pillret så snabbt som möjligt.
Kopparspiralen kan användas som ett akut p-medel senast fem dygn efter ett oskyddat samlag. Kopparspiral är den säkraste akutmetoden. Om du vill ha ett långvarigt skydd kan spiralen sitta kvar upp till fem år.
Är du osäker på vilket preventivmedel du ska välja? Här finns ett webbaserat test med sju frågor som hjälper dig att välja preventivmedel! Du kan använda resultatet som ett diskussionsunderlag när du besöker din barnmorska eller läkare.
